Himlen så oskyldigt blå
Livet är kort.. för kort. Det är inte värt att spendera dyrbar tid på leva ett liv man inte trivs med... Klaga aldrig utan att göra någonting åt det... Vi får en chans, ett liv, att göra det bästa vi kan för att sätta vårt märke i världen. Spendera inte den lilla tiden på onödigheter.. Lev så mycket du kan medan du faktiskt lever... Skiljs aldrig åt arg med någon, säg det du vill säga och ha ett lätt hjärta.
Det är många som säger att sorgen går över, att tiden läker alla sår... Men det gör den inte. Såren må läka, men dem lämnar ärr som gör precis lika ont. Så vad är skillnaden? Oavsett hur lång tid det går är fortfarande smärtan lika stor, det blir ett hål i hjärtat som aldrig försvinner. Det kommer alltid att göra lika ont att minnas, att veta att livet ska gå vidare och att man ska agera normalt efter en viss tid.. Men livet blir aldrig detsamma, så varför envisas vi om att det ska bli det? Det har förändrats och man måste acceptera det, även fast det är nästintill omöjligt.
Det är bara att fortsätta andas, fortsätta leva, fortsätta med vardagen. För man måste tro på att det finns ljus i slutet av tunneln.. Även när det är som mörkast.
Vila i frid min gamla vän. Du är saknad av så otroligt många. Hoppas du är på en bättre plats. <3
